Exploring civics in early 20th century Sweden: A study of final exam questions at four teacher training colleges between 1915 and 1937
DOI:
https://doi.org/10.11576/jsse-7454Keywords:
civics, teacher education, Sweden, modernityAbstract
Highlights:
– Modern society is reflected in exam questions at Swedish teacher training colleges from 1914 to 1937.
– Despite not being part of the curricula, civics appear in final exams at four Swedish teacher education institutions.
– Some topics evolved, from hygiene-related questions in the 1920s to racial biology in the 1930s.
– 182 out of 924 exam questions can be classified as civics-related in Sweden today.
Purpose: This article’s purpose is to examine the manifestations of the evolving modern society and what we now identify as civics or other contemporary social issues in the final examination questions from 1914 to 1937 at four teacher education institutions in Uppsala, Falun, Lund, and Landskrona.
Design/methodology/approach: The method can be described as a qualitative text analysis, primarily of examination questions. This analysis aims to gain insights into the meaning of the examination questions and to understand which concepts of knowledge, subject ideals, and contemporary inspiration emerge in the material.
Findings: The results are that 182 exam questions from a pool of 924 questions could be interpreted as civics in Sweden today. Most are questions about economics. Another finding is that citizenship education questions increase and evolve over time. Until 1921, there were nurture-related questions regarding physical education, technology, and organisation. In the 1920s, the focus of exam questions corresponding to civics shifted to themes of thriftiness, sobriety, and hygiene. In the 1930s, while thriftiness and hygiene continued, several questions related to racial biology also emerged during that decade.
Practical implications: Our results indicate that topics that we consider to belong to civics today existed long before the subject of civics was outlined in the curriculum plans.
References
Alm, M. (2002). Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel: svenska berättelser om USA åren 1900–1939 [Americanitis: America as disease or cure: Swedish narratives about the USA in the years 1900–1939; Doctoral dissertation, Lunds universitet]. Historiska Media. https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/5cea8066-d19b-4bdb-9548-64599677a4b5
Andersson Hult, L. (2021). Varför skall eleverna ägna sig åt själlöst minnesplugg? Om tilliten till historielärarna under moderniteten och de nationella provens införande i det senmoderna samhället [Why should students engage in soulless memorization? On the trust in history teachers during modernity and the introduction of national exams in late modern society]. In D. Ludvigsson & L. Andersson Hult (Eds.), Att bedöma i historieämnet: Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov (pp. 45–63). Uddevalla.
Andersson Hult, L. (2023). Studentexamen under 1900-talets början: En studie av studentprovsfrågor i modersmålet mellan år 1901–1930 [Student examination in the early 20th century: a study of Swedish exam questions from 1901–1930]. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 32(2), 79–102. https://doi.org/10.48059/uod.v32i2.2205
Andersson Hult, L. (2024). På spaning efter ett modernt samhälle: Läroverkselevers betraktelse över sin samtid [In search of a modern society: upper secondary school students reflecting on their present time]. Scandia, 90(1), 40–63. https://doi.org/10.47868/scandia.v90i1.26311
Bauman, Z. (1994). Auschwitz och det moderna samhället [Modernity and the Holocaust]. Dai-dalos.
Bauman, Z. (1997). Skärvor och fragment: essäer i postmodern moral [Life in fragments: essays in postmodern morality]. Daidalos.
Bauman, Z. (1998). Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen [Work, consumerism and the new poor]. Daidalos.
Bejerot, E., & Hasselbladh, H (2020). Professionaliseringen av lärarutbildningen: Reformer i Sverige och Finland [The professionalization of teacher education: reforms in Sweden and Finland]. Studentlitteratur.
Biesta, G. (2006). Beyond learning: Democratic education for a human future. Paradigm.
Bjessmo, L.-E. (1992). Samhällsfrågan är fri [The social issue is free]. Häften för didaktiska studier 32/33. HLS Förlag.
Bjessmo, L.-E. (1997). Demokrati och samhällsundervisning [Democracy and social studies education]. Utbildning och demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 6(2), 81–100.
Broberg, G. (1995). Statlig rasforskning: En historik över Rasbiologiska institutet [State research on race: a history of the Institute of Racial Biology]. Lunds universitet. Avdelningen för idé- och lärdomshistoria.
Broman, A. (2009). Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan [The making of a democrat? Democratic socialisation in the Swedish upper-secondary school; Doctoral dissertation, Karlstad University]. DiVA portal.
https://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A233087&dswid=6463
Bromsjö, B. (1965). Samhällskunskap som skolämne: Målsättningar, kursinnehåll och arbetssätt på den grundläggande skolans högstadium [Social science as a school subject: objectives, cour-se content, and teaching methods in upper secondary education; Doctoral dissertation, Svenska bokförlaget]. DiVA portal. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170934
Bronäs, A., & Selander, S. (2002). Samhällskunskap som skolämne [Social studies as a school subject]. In B. Falkevall & S. Selander (Eds.), Skolämne i kris? (pp. 74–82). Stockholm Library of Curriculum Studies.
Bronäs, L. (2009). Från demokrati som lydnadinstrument till demokrati som deliberation: Sam-hällskunskapsämnets framväxt och konsolidering i grundskolan [From democracy as an in-strument of obedience to democracy as deliberation: the emergence and consolidation of the subject of social studies in primary school] Vägval i Skolans Historia, 9(2), 3–6.
Carr, E. H. (1965). Vad är historia? [What is history?]. Prisma.
Cuban, L. (1993). How teachers taught: Constancy and change in American classrooms, 1890–1980. Longman.
Danielsson Malmros, I. (2012). Det var en gång ett land: Berättelser om svenskhet i historie-läroböcker och elevers föreställningsvärldar [Once upon a time there was a country: narra-tives about “Swedishness” in history textbooks and students’ worldviews; Doctoral disserta-tion, Lunds universitet]. Research Portal Lund University. https://portal.research.lu.se/en/publications/det-var-en-g%C3%A5ng-ett-land-ber%C3%A4ttelser-om-svenskhet-i-historiel%C3%A4rob
Dewey, J. (1917). Democracy and education: An introduction to the philosophy of education. The Macmillan Company.
Depaepe, Marc (2000). Order in progress: Everyday education in primary schools: Belgium 1880–1970. Leuven University Press.
Durkheim, É. (1956). Education and sociology. Free Press.
Durkheim, É. (2002) Moral education. Dover. (Original work published in 1961)
Eklund, N., & Larsson, A. (2009). Teacher education in social science in Sweden in historical and comparative perspectives. JSSE - Journal of Social Science Education, 8(2). https://doi.org/10.4119/jsse-456
Ekwall, S. (1987). Tidig småskollärarutbildning: En studie med särskilt avseende på Malmölänet 1865–1884 [Early primary school teacher education: a study with special focus on the Malmö region 1865–1884; Doctoral dissertation, Lund universitet]. TAM-Arkiv.
Enlund, Sven J. (1993). Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842–1968: Med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg [The Church of Sweden and the elementary teacher training colleges 1842–1968]. Uppsala universitet, Föreningen för svensk undervisningshistoria.
Englund, T. (1986). Curriculum as a political problem: Changing educational conceptions, with spe-cial reference to citizenship education. Chartwell Learning & Development.
Eskilsson, S.-O. (1996). Skolutveckling genom lärarutbildning: Om statlig styrning av folkskollärar-seminarierna i början av 1900-talet [School development through teacher education: on gov-ernmental control of elementary teacher training colleges in the early 20th century]. Linkö-pings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.
Evertsson, J. (2012). Folskoleinspektionen och moderniseringen av folkskolan i Sverige 1860–1910 [The elementary school inspection and the modernization of elementary schools in Sweden 1860–1910]. Historisk Tidskrift, 132(4), 624–651.
Florin, C. (1987). Kampen om katedern. Feminiserings: Och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860–1906 [The struggle for the lectern: the processes of femini-zation and professionalization within the Swedish elementary school teaching profession 1860–1906]. Almqvist & Wicksell International.
Folkskoleseminariet i landskrona: Redogörelse [The elementary school seminar in Landskrona: report]. (1915–1933). Landskrona.
Folkundervisningskommittén. (1912). Folkundervisningskommitténs betänkande 1: Folkskoleseminarierna, Band 3, Huvudbetänkande [Public Education Committee’s report 1: elementary school seminaries, volume 3, main report]. Folkundervisningskommittén.
Gadamer, H.-G. (1994). Truth and method. Continuum.
Giddens, A. (1996). The consequences of modernity. Polity; Blackwell.
Goodlad, J. (1979) Curriculum inquiry: The study of curriculum. McGrew-Hill.
Grahn, M. (2016) Samhällskunskap: En nykomling i svensk utbildningshistoria. Men när, vad, hur och varför? [Social studies: a newcomer in Swedish educational history. But when, what, how, and why?]. Vägval i skolan histora. https://shorturl.at/nr1Ob
Gustavsson, P. (2014). Samhällskunskapsämnets kris [The crisis in social studies]. In A. Persson & R. Johansson (Eds.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang (pp. 269–284). Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Hall, B. R. (1921). Sveriges allmänna läroverksstadgar 1561–1905 [The general regulations of Swedish grammar schools 1561–1905]. Lund.
Hallsén, S. (2013). Lärarutbildning i skolans tjänst? En policyanalys av statliga argument för förändring [Teacher education in the service of the school? A policy analysis on governmental arguments for change; Doctoral dissertation, Uppsala University]. Skolporten. https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/lararutbildning-i-skolans-tjanst-en-policyanalys-av-statliga-argument-for-forandring/
Hammarberg, L. (2009). Maria folkskola och hälsan 1880–1930: Att skapa en sund själ i en sund kropp [Maria elementary school and health 1880–1930: creating a healthy mind in a healthy body]. Stockholmia förlag.
Hirdman, Y. (1989). Att lägga livet tillrätta: Studier i svensk folkhemspolitik [Adjusting life: studies in Swedish welfare policy]. Carlssons.
Höjeberg, P. (2011). Utmanad av ondskan: Den svenska lärararkåren och nazismen 1933–1945 [Challenged by evil: The Swedish teaching profession and Nazism 1933–1945]. Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet.
Höjeberg, P. (2016). Utmaningarna mot demokratins skola: Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933–1945 [The challenges to the school of democracy: the Swedish teaching profession, Nazism, and Soviet Communism 1933–1945; Doctoral dissertation, Lunds universitet]. Research Portal Lund University. https://portal.research.lu.se/en/publications/utmaningarna-mot-demokratins-skola-den-svenska-l%C3%A4rark%C3%A5ren-nazisme
Jarlén, L. (2008). Framväxt och utveckling av ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan [The emergence and development of the subject of social studies in upper secondary school]. Vägval i Skolans Historia, 8(1), 6–9.
Karlsson, K.-G. (2004). Historia och samhällsorientering: Ett ansträngt förhållande [History and social orientation – a strained relationship. In K.-G. Karlsson & U. Zander (Eds.), Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken [History is now: an introduction to history didactics]. Studentlitteratur.
Karlsson, K.-G., & Salomon, K. (2024). 1920-talet: En spegel för vår tid [The 1920s: a mirror of our time]. Natur & Kultur.
Karlsson, K.-G., & Schoenhals, M. (2008). Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer: forskningsöversikt [Crimes against humanity under communist regimes: a research overview]. Forum för levande historia.
Landahl, J. (2006). Auktoritet och ansvar: lärares fostrans: Och omsorgsarbete i historisk belysning [Authority and responsibility: teachers’ nurturing and care work in historical perspective; Doctoral dissertation, Stockholms universitet]. DiVA portal. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A189916&dswid=5336
Larsson, A., & Ledman, K. (2023). Samhällskunskapens utveckling i Sverige [The development of social studies in Sweden]. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, 13(1), 66–73. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/24468
Linné, A. (1996). Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen [Morality, the child, or science? A study of tradition and change in teacher education; Doctoral dissertation, Stockholms universitet]. DiVA portal. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A614490&dswid=-7990#
Linné, A. (2010). Anna Sörensen och folkskoleseminariet som kunskapskultur [Anna Sörensen and the elementary school seminar as a knowledge culture]. In A.-K. Högman, L. Petterson, & S. Åkerman (Eds.), Samhällsbyggare i närmiljön: Kvinnliga och manliga folkskolärares insatser i det lokala samhällslivet 1860–1960 (pp. 59–88). Föreningen för svenskundervisningshistoria.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. Russell Sage Foundation.
Lundahl, C. (2005). Karin Boye och hennes seminariekamrater: Reproducerade för reproduk-tion? Examensarbeten som historiskt källmaterial [Karin Boye and her seminar companions: reproduced for reproduction? Theses as historical source material]. Studies in Educational Pol-icy and Educational Philosophy, 2005(1). https://doi.org/10.1080/16522729.2005.11803901
Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt offentliga etos, Lund [Guardi-ans of democracy: bureaucrats and our public ethos]. Lund Studentlitteratur.
Löfström, J., & Grammes, T. (2020). Outlining similarities and differences in civics education in Europe: A starter kit for transnational European research: Editorial. JSSE - Journal of Social Science Education, 19(1). https://doi.org/10.4119/jsse-3336
Morberg, Å (1999). Ämnet som nästan blev: En studie av metodiken i lärarutbildningen 1842–1988 [The topic that never was: a study of role of teaching practice in Swedish teacher training from 1842 to 1988]. HLS.
Nicklasson, S. (1983). Samhällskunskapens framväxt [The development of social studies]. FLS-aktuellt, 3, 6–14.
Norlin, B. (2010). Bildning i skuggan av läroverket bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskpande i svenska gymnasistföreningar 1850–1914 [Fraternal organization and liberal education: peer socialization in Swedish state grammar schools, 1850–1914; Doctoral dissertation, Umeå universitet]. Skolporten. https://shorturl.at/Zo4l0
Olson, M. (2008). Från nationsbyggare till global marknadsnomad: Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet [From nation-builder to global market nomad: on citizenship in Swedish education policy during the 1990s; Doctoral dissertation, Linköpings universitet]. DiVA portal. https://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A18475&dswid=1592
Olson, M. (2020). Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets en väg framåt [From the citizenship education potential of schools to that of social studies as a subject – a way forward]. Utbildning och Demokrati, 29(2), 29–61. https://doi.org/10.48059/uod.v29i2.1142
Olsson, U. (1997). Folkhälsa som pedagogiskt projekt: bilden av hälsoupplysning i statens offen-tliga utredningar [Public health as an educational project: the image of health education in the government’s official reports; Doctoral dissertation, Uppsala universitet]. DiVA portal. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A160688&dswid=-6252
Paksuniemi, M. (2013). The historical background of school system and teacher image in Finland. Peter Lang.
Persson, A., & Andersson Hult, L. (2024). Mellan tradition och reform Pedagogiska exa-mensuppsatsämnen vid två svenska folkskoleseminarier 1915–1937 [Between tradition and reform: pedagogical essay topics at two Swedish teacher training seminars, 1915–1937]. Nor-dic Journal of Educational History, 11(1), 25–51. https://doi.org/10.36368/njedh.v11i1.388
Persson, H. (2018). Historia i futurum: om progression i historia i läroböcker och styrdokument 1919–2012 [History in the future: on progression in history in textbooks and curriculum doc-uments 1919–2012; Unpublished doctoral dissertation]. Lunds universitet.
Persson, M. (2018). Uppfinningen av ett skolämne. Ett historiesociologiskt perspektiv på sam-hällskunskapsämnets logik [The invention of a school subject: a historical-sociological per-spective on the logic of social studies]. Nordidactica –Journal of Humanities and Social Science Education, 8(2018:4), 160–183. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/19082
Rothstein, B. (2001). Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet [Welfare state, administration, and legitimacy]. In B. Rothstein (Ed.), Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem (pp. 49–81). SNS Förlag.
Rydén, V. (1923). Medborgarkunskap för fortsättnings: Och andra ungdomsskolor [Civics for continuation and other secondary schools]. Norstedt.
Sandahl, J. (2014). Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och rela-tion i diskurs och ämnesplaner [Social science and history in Swedish upper-secondary school: the role and relationship of the subjects in discourse and curricula]. Nordidactica –Journal of Humanities and Social Science Education, 4(2014:1), 53–84.
https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/18968
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning [Citizenship education in upper second-ary school: subject knowledge and citizenship education in history and social science educa-tion; Doctoral dissertation, Stockholms universitet]. Skolporten.
Sandahl, J., Tväråna, M., & Jakobsson, M. (2022). Samhällskunskap (social science education) in Sweden: A country report. JSSE - Journal of Social Science Education, 21(3), 85–106. https://doi.org/10.11576/jsse-5339
Sandin, L. (2015). Det beslöjade rummet: Ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap [The veiled room: ideological social images in primary school social studies]. Mittuniversitetet.
Samuelsson, J. (2014). Ämnesintegrering och ämnesspecialisering: SO-undervisningen i Sverige 1980–2014 [Subject integration and subject specialization: social studies education in Sweden, 1980–2014]. Nordidactica–Journal of Humanities and Social Science Education, 4(2014:1), p. 85–118. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/18969
Samuelsson, J. (2023). Från rashygien till rasproblem: Skolan, pedagogiken, kunskapsdelningen och “ras” kring 1920–1970 [From eugenics to race problems: schooling, pedagogy, knowledge sharing, and ‘race’ from 1920 to 1970]. In T. Hübinette & P. Wikström (Eds.), Sverige avrasifiering: Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden (pp. 81–110). Kriterium. https://doi.org/10.59217/kriterium.47
SFS (Svensk författningssamling)1914:133. Kungl. Maj:ts nådiga stadga för statens folkskoleseminarier [SFS (Swedish Code of Statutes) 1914:133. His Majesty's Gracious Ordi-nance for the state elementary school teacher training colleges].
Skog-Östlin, K. (1984). Pedagogisk kontroll och auktoritet: En studie av den statliga lärarutbild-ningens uppgifter enligt offentliga dokument kring folkskollärarutbildningen, läroverkslä-rarutbildningen och lärarhögskolan [Pedagogical control and authority: a study of the tasks of state teacher education according to public documents concerning primary school teacher education, secondary school teacher education, and teacher colleges; Doctoral dissertation, Stockholm University]. LiberFörlag/Gleerup.
https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1362123&dswid=-9560
Tegborg, L. (1969). Folkskolans sekularisering 1895–1909: upplösning av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige. [Secularization of the elementary school 1895–1909: dissolution of the administrative connection between elementary school and church in Sweden]. Fören för svensk undervisningshistoria.
Tham, W. (1948). Undervisningen i historia med samhällslära i våra läroverk [The teaching of history with social studies in our secondary schools]. Skrifter utgivna av Sveriges yngre läroverkslärares förening Nr. 4. Gleerups.
Tisdall, L. (2020). A progressive education? How childhood changed in mid-twentieth-century Eng-lish and Welsh schools. Manchester University Press.
Vernersson, F. (1999). Undervisa om samhället: Didaktiska modeller och läraruppfattningar [Teaching about society: didactic models and teachers’ perceptions]. Studentlitteratur.
Weber, M. (2002). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda [The protestant ethic and the spirit of capitalism]. Enskede. (Originally published in 1904)
Westberg, J. (2017). Vad är utbildningshistoria? Ett forskningsfälts historia, framtid och relation till pedagogikämnet [What is the history of education? The history, future, and relationship of a research field to the subject of pedagogy.]. Utbildning & Demokrati, 26(3), 7–37. https://doi.org/10.48059/uod.v26i3.1085
Wiklund, M. (2006). I det modernas landskap: Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990 [In the landscape of modernity: historical orientation and critical narratives about modern Sweden between 1960 and 1990; Doctoral dissertation, Lunds universitet]. Research Portal Lund University. https://shorturl.at/48o0o
Wikström, E. (2021). Skapandet av den nya människan: Eugenik och pedagogik i Ellen Keys författarskap [The creations the new human: eugenics and pedagogy in Ellen Key’s writings; Doctoral dissertation, Örebro universitet]. DiVA Portal. https://shorturl.at/wa5mL
Zander, U. (1997). Från nationell demokratisk överideologi eller berättelsen om samhällskunskapens uppgång och historieämnets fall [From national democratic super-ideology or the story of the rise of social studies and the fall of the history subject]. Utbildning och demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 6(2), 21–51.
Zander, U. (2001). Fornstora dagar, moderna tider: Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte [Ancient great days, modern times: uses and debates of Swedish his-tory from century to century; Doctoral dissertation, Lunds universitet]. Research Portal Lund University. https://portal.research.lu.se/en/publications/fornstora-dagar-moderna-tider-bruk-av-och-debatter-om-svensk-hist
Åström Elmersjö, H. (2021). An individualistic turn citizenship in Swedish history and social studies syllabi, 1970–2017. History of Education, 50(2), 220–239. https://doi.org/10.1080/0046760X.2020.1826052
Öberg, J. (2019, October 4–6). Konferenspaper Svenska historiedagarna [Swedish history days]. Paper presented at Samhällskunskapsämnet 100 år 2019 – Eller? Helsingfors, Finland.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 JSSE - Journal of Social Science Education
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 International License.
